Finansiell reglering – En ny grön EU-regim

Kontaktpersoner

Relaterade verksamhetsområden

Under det senaste året har nya regler för hållbara investeringar introducerats både genom ändringar i gällande lagstiftnings-akter och genom helt nya regelverk och riktlinjer. Flertalet regler har redan trätt i kraft och i vissa fall även börjat tillämpas, översynen av andra regelverk pågår fortfarande.

De nya EU-regelverken är i vissa avseenden överlappande och berör delvis likartade frågor och vissa regelverk är av icke-bindande karaktär. Bortsett från att hörsammande av regelverken kan vara gynnsamt ur kommersiell synvinkel, behöver aktörer på EU:s finansmarknad bilda sig en uppfattning av vad regelverken medför i förhållande till den verksamhet som bedrivs och vilka nya skyldigheter som blir tillämpliga.

Denna klientbriefing ger en översiktlig beskrivning av ett urval av dessa frågor. Några huvudlinjer att ta med sig är följande:

  • Disclosureförordningen (EU) 2019/2088 syftar till att öka transparensen gentemot slutinvesterare avseende om, och i vilken utsträckning, finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter i sina processer. Som kommer att beskrivas i det följande omfattas inte alla finansmarknadens aktörer av regleringen, utan endast de som definieras i förordningen. För att uppfylla syftet åläggs dessa aktörer omfattande upplysningskrav genom förordningen.
  • Taxonomiförordningen (EU) 2020/852 beskriver kriterierna för när en ekonomisk aktivitet kan klassificeras som miljömässigt hållbar genom att skapa ett gemensamt klassificeringssystem för vad som utgör en hållbar investering. Taxonomiförordningen kommer att komplet-teras med genomförandeakter som närmare beskriver klassificeringen ur ett tekniskt perspektiv. Taxonomin kompletterar disclosureförordningen genom att uppställa ytterligare upplysningskrav för finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare samt helt nya upplysningskrav för vissa större företag.
  • Emittenter av individuella finansiella produkter såsom t.ex. obligationer omfattas varken direkt av disclosureförordningen eller taxonomi¬förordningen. De nya EU-regelverken förväntas dock få följdverkningar även för dessa aktörer, bland annat i rela¬tion till befintlig självreglering.
  • En översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering (2014/95/EU) har inletts av kommissionen. Direktivet omfattar större företag med fler än 500 anställda och kan komma att resultera i utökade hållbarhetsrelaterade upplysningskrav för de företag som omfattas av direktivet.
  • Enligt ändringar i förordningen om klimatrelaterade referensvärden (EU) 2016/1011 är administratörer av referensvärden numera skyldiga att upplysa om hur de beaktar ESG-faktorer.
  • Enligt nya Esma-riktlinjer för kreditvärderingsinstitut åläggs kreditvärderingsinstitut som beaktar ESG-faktorer att upplysa om detta.
    Arbetet med att ta fram en EU-standard för gröna obligationer är inne i en slutfas och konsultationsperioden har förlängts. EU-standarden, som bygger på tidigare frivilliga initiativ, kommer endast vara bindande för den emittent som emitterar instrument i enlighet med standarden. Till skillnad från andra frivilliga initiativ kommer emellertid standarden att medföra att emissionslikviden används i enlighet med vad som föreskrivs i taxonomin.